
Stångådalsbanan förbinder Linköping och Kalmar längs 235 kilometer icke-elektrifierad järnväg – en sträcka som trots sin betydelse för regional trafik fortfarande saknar modern infrastruktur. Trafikverket utreder just nu hur delar av banan kan moderniseras, samtidigt som trafiken för 2025 är säkrad genom avtal med Region Kalmar län.
Längd: 235 km · Sträckning: Linköping–Kalmar · Delar med: Tjustbanan vid Bjärka–Säby · Via orter: Kisa, Vimmerby, Hultsfred · Officiell källa: Trafikverket
Snabböversikt
- Sträcker sig Linköping–Kalmar, 235 km (Trafikverket)
- Saknar elektrifiering och dubbelspår (Trafikverket)
- Trafik inkluderar persontåg och godståg (Trafikverket)
- Exakt tidplan för delelektrifiering – utredningen klar 2024, beslut saknas
- Detaljer om nya tåg och leveransdatum för CAF Civity-motorvagnar
- Hur ersättningstrafik påverkas under ERTMS-installation 2027
- 28 april 2024: Regeringen stoppar flytt av Linköpings centralstation
- Pågående: Planer för elektrifiering och nya tåg utreds
- Slutet 2027: ERTMS nivå 2 planeras installeras
- Trafikavtal för 2025 säkrat – besked om 2026 väntas tidigt 2025
- Upprustning kan korta resan Linköping–Kalmar till två timmar
- Batteridrift och vätgas utreds som alternativ till kontaktledning
Tabellen nedan sammanfattar banans grundläggande tekniska egenskaper och förvaltning.
| Attribut | Värde | Källa |
|---|---|---|
| Längd | 235 km | Trafikverket |
| Startpunkt | Linköping | Trafikverket |
| Slutpunkt | Kalmar | Trafikverket |
| Administreras av | Trafikverket | Trafikverket |
| Inkluderar | Del av Östra centralbanan | Trafikverket |
| Maxhastighet | 160 km/h | järnväg.net |
| Spårvidd | 1435 mm | järnväg.net |
Stångådalsbanan tidtabell
Aktuella tågtider
Tågtrafiken på Stångådalsbanan består huvudsakligen av Kustpilen, persontågen som trafikerar sträckan Linköping–Kalmar med uppehåll vid stationer längs banan. Enligt Trafikverket hanterar Östgötatrafiken tidtabeller och linjekartor för den del av sträckan som ligger i Östergötland, medan Kalmar Länstrafik ansvarar för den småländska delen (Östgötatrafiken). Aktuella stationer för Kustpilen inkluderar Linköping, Tannefors, Rimforsa, Kisa och Astrid Lindgrens Värld under sommartid (AffärsStaden). Trafikverket erbjuder även en tågkarta i realtid för den som vill följa var tågen befinner sig längs banan (Trafikverket).
Förändringar i trafiken
Trafiken på Stångådalsbanan är säkrad för 2025 genom ett avtal mellan Region Kalmar län och Trafikverket, vilket innebär att regionen slipper öka kostnaderna för driften nästa år (JARNVAGSnyheter.se). Peter Wretlund, ordförande i kollektivtrafiknämnden, har uttalat att trafiken nu är säkerställd för 2025, och besked om trafiken för 2026 förväntas komma tidigt 2025 (JARNVAGSnyheter.se). Banan kan även fungera som omledningsbana vid störningar på andra järnvägssträckor i regionen, vilket Trafikverket har dokumenterat i sin analys av banans funktion för regional utveckling (Trafikverket diva-portal).
Detta innebär att resenärer kan lita på att tågtrafiken fortsätter under 2025, men beskedet om 2026 kommer först under början av nästa år.
Stångådalsbanan karta
Sträckning Linköping–Kalmar
Stångådalsbanan sträcker sig från Linköping till Kalmar längs en 235 kilometer lång bana som löper genom det småländska inlandet (Trafikverket). Banan är enkelspårig och saknar delvis säkerhetssystem, vilket Trafikverket har dokumenterat i sitt beslutsunderlag för region Syd (Trafikverket). Vid Bjärka-Säby delar sig banan mot Tjustbanan till Västervik, och Tjustbanan är 116 km lång (Trafikverket). Delar av banan öppnades mellan 1873 och 1902, och spårvidden 1435 mm breddades delvis under perioden 1973–1978 (järnväg.net).
Stationer och orter
Längs Stångådalsbanan passerar tågen flera viktiga orter. Station Rimforsa ligger vid 41 kilometer från Linköping, medan station Opphem lades ned 2003 (Wikipedia). Bland de viktigaste orterna längs banan finns Kisa, Vimmerby och Hultsfred, samt Högsby och Blomstermåla. Kustpilen stannar vid Astrid Lindgrens Värld under sommarsäsongen, vilket gör banan viktig för turismen i Småland (AffärsStaden). Östgötatrafiken erbjuder en interaktiv karta där du kan se alla stationer och planera din resa (Östgötatrafiken).
Tåget mellan Linköping och Kalmar tar idag ungefär tre timmar. Med upprustning till helsvetsad räls och högre hastigheter kan restiden potentiellt kortas till två timmar.
Stångådalsbanan biljetter
Köpa biljetter online
Biljetter till Stångådalsbanan köps via de regionala trafikbolagen. Östgötatrafiken ansvarar för sträckan i Östergötland och erbjuder tidtabeller och reseplanering på sina linjesidor med interaktiv karta (Östgötatrafiken). Kalmar Länstrafik hanterar biljetter för den småländska delen av sträckan, och det är via dessa kanaler du kan köpa periodkort och enkelbiljetter för resor längs banan.
Priser och biljetttyper
Kalmar Länstrafik har beställt nya bimodala CAF Civity-motorvagnar som kan drivas med el, HVO-diesel eller batteri, vilket kommer att påverka framtidens tåg på sträckan (Wikipedia). Prissättningen följer de regionala tarifferna, och resenärer kan använda samma biljettcore för resor inom både Östergötland och Kalmar län när de genomförs som del av en längre resa.
Jimmy Gradin, strategisk planerare på Trafikverket, påpekar att traditionell kontaktledning ofta är kostsam på grund av flera sammanhängande åtgärder – batteridrift och vätgas framstår därför som kostnadseffektiva alternativ för denna bana.
Elektrifiering Stångådalsbanan
Planer från Trafikverket
Trafikverket har på uppdrag av regeringen utrett förutsättningarna för delelektrifiering på Stångådalsbanan, och utredningen redovisades under 2024 (Järnvägar.nu). Regeringen gav uppdraget den 7 juni 2022, och Trafikverket har därefter undersökt hur banan kan anpassas för moderna tåg (stangadalsbanan.se). Enligt Trafikverket utreds alternativ som batteridrift och vätgasdrift för delelektrifiering, eftersom traditionell kontaktledning är kostsam på oelektrifierade banor med låg trafik (Trafikverket).
Tidsramar
Den uppskattade kostnaden för elektrifiering inklusive Tjustbanan ligger runt 2 miljarder kronor, medan en total upprustning med helsvetsad räls beräknas kosta cirka 3,7 miljarder kronor (AffärsStaden). Utöver elektrifieringsplanerna inkluderar den nationella planen utbyte av Radioblock-systemet på banan, och ERTMS nivå 2 planeras installeras på Stångådalsbanan i slutet av 2027 (Wikipedia). Nationell plan inkluderar också investeringar i signalsystem och säkerhetsåtgärder längs banan (Trafikverket).
”Elektrifiering med kontaktledning är ofta kostsam då den medför flera andra åtgärder.”
— Jimmy Gradin, strategisk planerare på Trafikverket
Stångådalsbanan framtid
Station i Linköping
Den 28 april 2024 fattade regeringen beslut om att stoppa flytt av Linköpings centralstation, vilket har betydelse för hur Stångådalsbanan integreras med det östra stambanenätet. Stationen är avgörande förbytes för resenärer som byter mellan Stångådalsbanan och andra tågförbindelser, och Trafikverket har inkluderat utbyte av Radioblock-systemet i sin nationella plan för att förbättra kapaciteten (Trafikverket).
Utbyggnadsplaner
Med upprustning kan hastigheten potentiellt ökas från dagens 80–120 km/h upp till 160–170 km/h, vilket would korta restiden mellan Linköping och Kalmar från tre timmar till två timmar (AffärsStaden). Den nuvarande maxhastigheten på banan är 160 km/h enligt järnväg.net (järnväg.net), men den genomsnittliga restiden begränsas av mötesplatser och spårsystem. Trafikverket har dokumenterat att banan är viktig för regional utveckling och kan fungera som omledningsbana vid störningar på andra sträckor (Trafikverket diva-portal).
Det innebär att en modernisering av Stångådalsbanan skulle göra sträckan betydligt konkurrenskraftigare mot bil och flyg.
”Trafiken på Stångådalsbanan är nu säkerställd för 2025.”
— Peter Wretlund, ordförande i kollektivtrafiknämnden
Tidlinje
- : Delar av banan öppnades – banan byggdes ut stegvis under närm trettio år
- : Spårvidd delvis breddad – infrastruktur moderniserades för bättre kapacitet
- : Station Opphem nedlagd – en av de mindre stationerna lades ner
- : Regeringen uppdrog utredning – Trafikverket fick i uppdrag att undersöka Stångådalsbanan och Tjustbanan
- : Delelektrifieringsutredning redovisad – Trafikverket presenterade sina resultat
- : Trafik säkrad – avtal med Region Kalmar län garanterar fortsatt drift
- : ERTMS nivå 2 planeras installeras – nytt signalsystem ska förbättra säkerhet och kapacitet
Bekräftat och oklart
Bekräftade fakta
- Sträckning Linköping–Kalmar 235 km (Trafikverket)
- Trafikverket ansvarig för banan (Trafikverket)
- Delas med Tjustbanan vid Bjärka–Säby (Trafikverket)
- Trafikavtal säkrat för 2025 (JARNVAGSnyheter.se)
- Batteridrift och vätgas utreds som alternativ (Trafikverket)
Vad som är oklart
- Exakt tidplan för delelektrifiering – beslut saknas
- Detaljer om nya tåg och leveransdatum CAF Civity
- Hur ersättningstrafik påverkas under ERTMS-installation
- slutgiltig kostnadsfördelning mellan stat och region
Relaterad läsning: Stora Coop Kungsbacka · Lappens Grill Hedemora
Vanliga frågor
Var börjar och slutar Stångådalsbanan?
Stångådalsbanan börjar i Linköping och slutar i Kalmar, sträckande sig 235 kilometer genom Östergötland och Småland. Banan passerar orter som Kisa, Vimmerby och Hultsfred innan den når Kalmar.
Vilka tågoperatörer kör på Stångådalsbanan?
Kustpilen är det persontåg som huvudsakligen trafikerar Stångådalsbanan. Trafiken beställs av Region Kalmar län och Östgötatrafiken, och tågen körs med bimodala motorvagnar som kan använda både diesel och el.
Hur påverkar väder trafiken på Stångådalsbanan?
Som en regional bana kan Stångådalsbanan påverkas av väderlek, särskilt vintertid med snö och kyla. Trafikverket erbjuder tågkarta i realtid där du kan följa eventuella förseningar eller inställda avgångar.
Vad är skillnaden mellan Stångådalsbanan och Tjustbanan?
Stångådalsbanan går mellan Linköping och Kalmar, medan Tjustbanan är en sidobana som delar sig från Stångådalsbanan vid Bjärka-Säby och fortsätter till Västervik. Tjustbanan är 116 km lång.
När elektrifieras Stångådalsbanan?
Exakt tidplan för elektrifiering är ännu inte fastställd. Trafikverket utreder förutsättningarna för delelektrifiering, och alternativ som batteridrift och vätgas övervägs. En uppskattning pekar på en kostnad runt 2 miljarder kronor.
Hur miljöpåverkas Stångådalsbanan av elektrifiering?
Elektrifiering eller övergång till batteridrift would minska koldioxidutsläppen betydligt jämfört med nuvarande dieseldrift. Kalmar Länstrafik har redan beställt bimodala tåg som kan köras på el eller batteri.
Vilka förbättringar planeras för Stångådalsbanan?
Utöver elektrifiering planeras installation av ERTMS nivå 2 i slutet av 2027, utbyte av Radioblock-systemet, och potentiellt högre hastigheter som would korta restiden Linköping–Kalmar från tre till två timmar.



